Väkommen till intresset för flygfotografering!
Det finns ett antal vanliga frågor som nybörjaren inom flygfoto ofta ställer sig. I den här guiden vill jag försöka svara på de viktigaste.
Ljuset är avgörande
I början tror man ofta att utrustning och teknik är allt. Nog är det en viktig del med vettig fotoutrustning, men det som gör att en bild verkligen sticker ut är ett intressant ljus. Var medveten om det, se om du kan hitta medljus eller ganska rakt motljus (i det senare fallet exponerar du för bakgrunden, och låter maskinen bli svart). Hitta en position på fältet som tillåter detta. Kolla sunseeker eller liknande för att analysera var solen är, var planen kommer flyga, var du kan stå osv.
Säkerheten främst
Seriösa flygfotografer kompromissar inte med säkerheten. Lär dig hur du ska bete dig på och kring en flygplats, och följ riktlinjer som arrangören ställer upp. Om du bryter mot reglerna är det fler än du som råkar ut för negativa sanktioner.
SAAB Safir är en pärla i luften. 1/160 s, f/11. Foto: David Brohede
Slutartiden är viktig
Har du vana av tex porträttfoto är det lätt att underskatta vad slutartiden betyder. Alla flygfotografer balanserar mellan att fånga lagom mängd rörelse, och samtidigt få maskinen skarp.
För jetkärror brukar jag köra 1/1600, för propeller 1/200 eller längre. Man vill gärna få snurr på propellern. Är det helikopter så är varvtalet ännu lägre (ibland nedåt 400 rpm), så då vill man ha ännu längre tider. Självklart är det svårt att få full skärpa med lång brännvidd och långa tider. Öva på att hålla stadigt och följa bra. Bildstabilisering kan vara hjälpsamt i vissa lägen. Läs gärna mer om slutartid här.
Välj objektiv
Du kan börja med en enkel telezoom för några tusen, för att sen gå vidare till dyrare objektiv. De dyraste kan kosta en bit över 100 000 kr, och väger ofta en hel del. På senare år har de budgetvänliga telezoomarna blivit betydligt bättre (tex 150-600 mm), och är idag en smidig väg att börja på.
Brännvidd: 300 mm räcker långt, 500 är bättre. Över det är ofta svårhanterligt av ovanstående skäl. Glöm inte normalzoomen och kortare tele för bilder nära och på mark. Oftast är det enklare att ha kortare brännvidd (tex 70-300) och komma närmare planen. Långa brännvidder är dyra, tunga och svåra att hantera – men rutinerade fotografer som kan utnyttja dem skapar fantastiska bilder med tex 500 mm + 1,4 telekonverter.
SAAB 105 med rökpoddar. Nikkor 200-500/5,6, 1/1500 s och f/8. Foto: David Brohede
Lär dig kamerans följande autofokus
Testa kamerans autofokusinställningar på rörliga bilar först, så du lär dig hur följande fokus funkar. Nikons 3D-följning funkar bra på senare hus, andra märken har liknande. Många kör dynamisk följande fokus med en vald punkt, och “hjälppunkter” runt om. Moderna kameror har otroligt många inställningsmöjligheter för AF. Läs manualen och forum på nätet, testa och utvärdera.
Snabb seriematning är hjälpsamt
Seriematning brukar vara bra, speciellt med långa tider (propeller/heli), då mycket material blir oskarpt. Nån bild i serien kan sitta, och då blir det snyggt.
Filformat
Fota RAW och lär dig bildbehandla det. Du får betydligt större möjligheter i efterbehandlingen. Kolla www.moderskeppet.se för bra kurser.
Praktiskt
Ta med extra batteri och mycket minne. För mig kan det gå 100-200 GB på en flygshow.
Ska du bära tung utrustning så är en dubbelsele att rekommendera, tex Black Rapid och Reporterstrap.
Vill du satsa på flygfoto så vill du köpa en flygscanner, en radio för att lyssna på flygtrafiken. Då kan du enklare följa showen och vara beredd. Du kan få en från conrad.se eller teknikmagasinet.se för mellan 1000 och 2000 kr.
Skapa lärande för dig själv
Studera andras flygbilder och analysera vad som är bra och varför.
Gå med i SAPS (Swedish Aviation Photographer’s Society) om du är intresserad av att knyta kontakt med likasinnade:
SAPS